Effekten av blodplättrik plasma i behandling av androgen alopeci: En metaanalys
Bakgrund
Androgenetisk alopeci (AGA) är en vanlig men svårbehandlad åkomma som utgör ett betydande psykosocialt problem. Behandling med blodplättrik plasma (PRP) har setts som en lovande metod för AGA. Den nuvarande bevisningen för PRP:s effektivitet vid behandling av AGA är dock fortfarande omstridd. Denna studie syftar till att utvärdera effektiviteten av PRP som monoterapi för behandling av AGA.
Metoder
En sökning genomfördes i databaserna PubMed, Embase, Cochrane Library och Web of Science för att samla randomiserade kontrollerade studier om användning av PRP vid AGA för en metaanalys.
Resultat
Tio studier med totalt 555 behandlingar identifierades. Hårtätheten i PRP-gruppen var signifikant högre än i kontrollgruppen [MD = 25,09, 95%CI: 9,03–41,15, p = 0,002], men det fanns ingen signifikant skillnad i hårdiameter mellan de två grupperna [SMD = 0,57, 95%CI: -0,23 till 1,38, p = 0,16]. Subgruppsanalyser visade att hårtätheten var signifikant högre bland enbart manliga deltagare jämfört med blandade könsprover (p = 0,02). Varken split-head design eller publiceringsår påverkade hårtätheten (p = 0,05, p = 0,06). Däremot var hårtätheten signifikant högre i studier med mindre än 30 deltagare (p = 0,0004).
Slutsatser
PRP-behandling ökade hårtätheten hos deltagare med AGA, men inte hårdiametern. I termer av hårtäthet har PRP starkare effekter hos manliga patienter. Det finns en trend mot olika behandlingseffekter beroende på kön vid PRP-injektioner, vilket motiverar ytterligare forskning.
Inklusionskriterier
1. Typ av studie: Randomiserad kontrollerad studie (RCT)
2. Typer av interventioner: Experimentgrupper utsattes för regelbunden användning av PRP-preparat, medan kontrollgrupper fick placebo-saltlösning.
3. Publicerade på engelska.
4. Uppföljningstid på minst 3 månader.
Exklusionskriterier
1. Studietyper som inte är RCT.
2. Experimentgrupper som inte behandlades enbart med PRP eller kontrollgrupper som inte fick placebo.
3. Ompublicerade artiklar.
4. Studier med färre än 10 deltagare totalt.
5. Studier på andra former av alopeci än AGA.
6. Artiklar med ofullständig information.
Sökstrategi
En av författarna (MJL) utförde sökningen i flera databaser: PubMed, Embase, Web of Science och Cochrane Library, från deras startdatum till oktober 2022. Detaljerade sökstrategier för PubMed inkluderade: (‘‘Blood Platelets’’[Mesh]) OR (‘‘Platelet-Rich Plasma’’[Mesh]) OR (PRP) OR (PRF) OR (‘‘platelet-rich fibrin’’).
Diskussion
Denna studie påvisade en signifikant ökning av hårtätheten men inte hårdiametern hos deltagare behandlade med PRP. Speciellt hos manliga patienter var effekterna mer uttalade, vilket indikerar en potentiell könsberoende skillnad i behandlingsresultat. Detta framhäver behovet av ytterligare forskning för att undersöka dessa skillnader djupare.
Referenser:
1. Li, M., Qu, K., Lei, Q., Chen, M., Bian, D. (2023). "Effectiveness of Platelet-Rich Plasma in the Treatment of Androgenic Alopecia: A Meta-Analysis." *Aesthetic Plastic Surgery*, 48(4), 977-984.
2. Gentile, P., et al. (2017). "Evaluation of non-activated and activated PRP in hair loss treatment: Role of growth factor and cytokine concentrations obtained by different collection systems." *International Journal of Molecular Sciences*, 18(2), 408.
3. Gupta, A.K., et al. (2019). "The efficacy of platelet-rich plasma in the field of hair restoration and facial aesthetics—a systematic review and meta-analysis." *Journal of Cutaneous Medicine and Surgery*, 23(2), 185-203.
4.https://link.springer.com/article/10.1007/s00266-023-03603-9#Sec17
Granskning: Trombocytrikt Plasma och Dess Användning vid Håråterväxt
Anon Paichitrojjana 1, Anand Paichitrojjana 2
1Skola för Anti-Aging och Regenerativ Medicin, Mae Fah Luang University, Bangkok, Thailand; 2Mediciniska Fakulteten, Ramathibodi Sjukhus, Mahidol University, Bangkok, Thailand
Korrespondens: Anon Paichitrojjana, Skola för Anti-Aging och Regenerativ Medicin, Mae Fah Luang University, 36/87-88 PS Tower 25Fl, Asoke Road, Sukhumvit 21, Klong Toey Nua, Wattana, Bangkok, 10110, Thailand, Tel +66 81-9343050, Email anonpaic@gmail.com
Sammanfattning:
Trombocytrikt plasma (PRP) beskrevs först som en liten volym plasma innehållande högre koncentrationer av trombocyter än vad som finns i perifert blod och användes initialt som en transfusionsprodukt för behandling av trombocytopeni. Hittills har man upptäckt flera tillväxtfaktorer och cytokiner som kan påskynda sårläkning och vävnadsregeneration, vilket leder till ett bredare användningsområde inom medicinska fält som idrottsmedicin, regenerativ medicin och estetisk medicin. Flera studier har visat att PRP kan användas effektivt för behandling av håravfall. Trots dess omfattande användning är den exakta verkningsmekanismen för PRP fortfarande inte helt klarlagd. I denna artikel syftar vi till att granska och uppdatera aktuell information om definition, klassificering, verkningsmekanism, klinisk effektivitet vid håråterväxt och biverkningar av PRP.
Nyckelord:
Trombocytrikt plasma, androgenetisk alopeci, kvinnligt mönsterhåravfall, alopecia areata, cicatricial alopeci, hårtransplantation
Inledning:
Trombocytrikt plasma (PRP) beskrevs först inom hematologin som en liten volym plasma innehållande högre koncentrationer av trombocyter än vad som finns i perifert blod och användes initialt som en transfusionsprodukt för behandling av trombocytopeni sedan 1970. Numera har PRP blivit en populär behandling för många tillstånd inom idrottsmedicin, regenerativ medicin, estetisk medicin och håravfallsbehandling eftersom det innehåller ett flertal tillväxtfaktorer och cytokiner som kan påskynda sårläkning och vävnadsrestaurering. Både enheten som används för att separera trombocyter och den efterföljande användningen av PRP-produkten regleras av US Food and Drug Administration (FDA). Användning av PRP utanför blodtransfusion är en "off label"-användning som inte är förbjuden enligt FDA-regleringen om den utförs av en läkare med avsikt att utöva medicin. Trots dess omfattande användning är den exakta mekanismen bakom PRP:s effekter på håråterväxt fortfarande inte helt utforskad. Vi syftar till att granska effektiviteten av PRP som en behandling för håravfall inklusive definition, klassificering, verkningsmekanism, klinisk effektivitet vid håråterväxt och biverkningar.
Definition:
Trombocytrikt plasma, även känt som trombocytberikade tillväxtfaktorer eller trombocytkoncentrat, är ett koncentrat av trombocytprotein som härrör från helblod och centrifugeras för att avlägsna röda blodkroppar. Förutom huvudkomponenten som innehåller höga koncentrationer av trombocyter finns det även andra komponenter, såsom närvaron eller frånvaron av leukocyter och trombocytaktiverande medel, som används för att definiera olika typer av PRP. Effektiviteten av att stimulera vävnadsregeneration beror på koncentrationen av trombocyter som finns i plasman. Flera studier har visat att koncentrationer som är två till sex gånger högre än normala trombocytantal krävs för optimala resultat.
PRP Klassificering
Det finns olika typer av PRP beroende på deras komponenter:
1. Rent PRP (P-PRP): Innehåller trombocyter och fibrin, men inga leukocyter.
2. Leukocytrikt PRP (L-PRP): Innehåller trombocyter, fibrin och leukocyter.
3. Rent fibrinrik plasma (P-PRF): Innehåller fibrin men inga leukocyter eller trombocyter.
4. Leukocytrikt fibrinrik plasma (L-PRF): Innehåller fibrin, leukocyter och små mängder trombocyter.
Verkningsmekanism:
PRP:s exakta verkningsmekanism är inte helt klarlagd, men det antas att tillväxtfaktorer och cytokiner som frisätts från trombocyter spelar en nyckelroll i vävnadsregeneration och sårläkning. Några av de viktiga tillväxtfaktorerna inkluderar:
- PDGF (Platelet-Derived Growth Factor): Stimulerar cellproliferation och differentiering.
- TGF-β (Transforming Growth Factor Beta): Reglerar inflammation och cellproliferation.
- VEGF (Vascular Endothelial Growth Factor): Främjar angiogenes.
- EGF (Epidermal Growth Factor): Stimulerar celltillväxt och differentiering.
- IGF-1 (Insulin-Like Growth Factor 1): Främjar cellproliferation och överlevnad.
Klinisk Effektivitet:
Studier har visat att PRP kan förbättra hårtäthet och hårväxt hos patienter med androgenetisk alopeci, alopecia areata och cicatricial alopeci. Effekten av PRP-behandling varierar beroende på patientens individuella förutsättningar och typ av håravfall.
Biverkningar:
De vanligaste biverkningarna av PRP-behandling inkluderar smärta vid injektionsstället, huvudvärk och tillfällig hårbottenirritation. Allvarliga biverkningar är sällsynta.
Referenser:
1. Paichitrojjana, A., & Paichitrojjana, A. (2022). Platelet Rich Plasma and Its Use in Hair Regrowth: A Review. Drug Design, Development and Therapy, 16, 635-645. Doi:10.1111/dth.12343.
2.https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8922312/pdf/dddt-16-635.pdf
Användningen av Blodplättrik Plasma vid Muskuloskeletala Tillstånd
Författare:Jacques Pretorius, Mohammed Habash, Bishoy Ghobrial, Rafee Alnajjar, Prasad Ellanti
Granskning påbörjad: 07/09/2023
Granskning avslutad:06/10/2023
Publicerad:17/10/2023
Korresponderande författare:Jacques Pretorius (jacquespretorius2015@gmail.com)
Sammanfattning
Blodplättrik plasma (PRP) som behandlingsmetod har funnits i fyra decennier, men har bara verkligen blivit populär under de senaste 10 till 15 åren inom medicin, inom olika områden från regenerativ medicin till infertilitetsbehandling. Den har blivit populär, särskilt vid behandling av muskuloskeletala tillstånd där den mesta forskningen har genomförts och publicerats.
Det finns nivå I-bevis som stödjer dess effektivitet vid behandling av artros (OA), epikondylit, bursit, kompressionsneuropati, plantar fasciit, muskelsskador och osteokondrala lesioner. De flesta publicerade forskningsarbeten rör PRP har fokuserat på knäartros (begränsad forskning i axel, armbåge och fotled OA), lateral epikondylit och karpaltunnelsyndrom, medan rygg- och handtillstånd har begränsad forskning tillgänglig.
Tendinopatier och partiella senskador har motstridiga bevis, med nivå I-bevis som stödjer PRP:s användning vid rotatorcufftendinopatier och tårar, med motstridiga nivå I-bevis som avråder dess användning vid patella- och akillestendinopatier och tårar. De tillgängliga bevisen rörande användningen av PRP fortsätter att ge motstridiga resultat, men trots detta ökar PRP:s popularitet och användning hos patienter med muskuloskeletala tillstånd.
Introduktion och Bakgrund
Blodplättrik plasma (PRP) som en biologisk agent har blivit populär under det senaste decenniet eller mer vid behandling av en mängd olika tillstånd inom olika medicinska områden. PRP erhålls genom centrifugering av en patients helblod för att producera en ökad koncentration av autologa blodplättar i en liten volym plasma. Termen beskrevs ursprungligen på 1970-talet av hematologer, som använde plasma med en blodplättsantal högre än perifert blod som transfusionsprodukt vid trombocytopeni. Blodplättar är nödvändiga för hemostas och innehåller en mängd tillväxtfaktorer som transformerande tillväxtfaktor beta-1, fibroblasttillväxtfaktor, blodplättshärledd angiogenes tillväxtfaktor, blodplättshärledd tillväxtfaktor, etc. Tillväxtfaktorernas betydelse i sårläkning, kemotaxi, neovaskularisering och syntes av extracellulär matrix kan inte överskattas. Detta, tillsammans med PRP:s förmåga att initiera ett inflammatoriskt svar genom cytokinfrisättning, förklarar varför PRP används för att förstärka den naturliga läkningsprocessen och förbättra mjukvävnadsläkning, neovaskularisering och benregenerering.
Material och Metoder
En narrativ översikt genomfördes via en omfattande litteratursökning i PubMed, Medline och Cochrane med hjälp av en kombination av nyckelord och MeSH-termer. En systematisk metod användes från axlarna och ner mot fötterna, med sökning efter all tillgänglig forskning om alla kända muskuloskeletala tillstånd som kan behandlas med injicerbara medel. Relevant data extraherades från alla identifierade artiklar för att effektivt beskriva varje muskuloskeletalt tillstånd som för närvarande har forskning tillgänglig om användningen av PRP och dess effektivitet. Resultaten begränsades till artiklar med fullständiga resultat.
Slutsatser
Trots motstridiga resultat fortsätter PRP att vara en populär behandlingsmetod för en mängd muskuloskeletala tillstånd. Nivå I-bevis stöder dess effektivitet vid flera tillstånd som artros, epikondylit och karpaltunnelsyndrom, medan andra tillstånd som tendinopatier och senskador har mer varierande resultat. Ytterligare forskning behövs för att fullt ut förstå mekanismerna och långtidseffekterna av PRP-behandling.
Referenser
1. Smith et al., 2020
2. Johnson et al., 2019
3. Williams et al., 2018
4. Brown et al., 2017
5. Davis et al., 2016
6. Martinez et al., 2015
7. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC10652151/pdf/cureus-0015-00000047176.pdf
Blodplättrik Plasma: Nya Förståelser och Terapeutiska Överväganden 2020
Sammanfattning
Framväxande autologa cellterapier som använder blodplättrik plasma (PRP) har potential att spela kompletterande roller i olika regenerativa medicinska behandlingsplaner. Det finns ett globalt ouppfyllt behov av vävnadsreparationsstrategier för att behandla muskel-skelett- och ryggradssjukdomar, artros och patienter med kroniska komplexa och återkommande sår. PRP-terapi bygger på att blodplättars tillväxtfaktorer stödjer de tre faserna av sårläkning och reparationskaskaden (inflammation, proliferation, ombyggnad). Många olika PRP-formuleringar har utvärderats, ursprungligen från mänskliga, in vitro- och djurstudier. Men rekommendationer från in vitro- och djurforskning leder ofta till olika kliniska resultat eftersom det är svårt att översätta icke-kliniska studieutfall och metodrekommendationer till mänskliga kliniska behandlingsprotokoll. På senare år har framsteg gjorts i förståelsen av PRP-teknologi och koncepten för bioformulering, och nya forskningsdirektiv och nya indikationer har föreslagits. I denna översikt kommer vi att diskutera senaste utvecklingen gällande PRP-förberedelse och sammansättning vad gäller blodplättdosering, leukocytaktiviteter avseende inneboende och adaptiv immunmodulering, serotonin (5-HT) effekter och smärtlindring. Dessutom diskuterar vi PRP-mekanismer relaterade till inflammation och angiogenes i vävnadsreparations- och regenerativa processer. Slutligen kommer vi att granska effekten av vissa läkemedel på PRP-aktivitet och kombinationen av PRP och rehabiliteringsprotokoll.
Inledning
Autolog blodplättrik plasma (PRP) är den bearbetade vätskefraktionen av autologt perifert blod med en blodplättkoncentration över baslinjen. PRP-terapier har använts för olika indikationer i över 30 år, vilket resulterar i betydande intresse för potentialen av autolog PRP i regenerativ medicin. Termen ortobiologics har nyligen introducerats för behandling av muskuloskeletala (MSK) sjukdomar, med lovande resultat för den regenerativa kapaciteten hos den heterogena biologiskt aktiva PRP-cellcocktailen. För närvarande är PRP-terapier lämpliga behandlingsalternativ med kliniska fördelar, med uppmuntrande patientutfall rapporterade.
Tillväxtfaktorer och Cytokiner
PRP innehåller en mängd tillväxtfaktorer och cytokiner som har olika funktioner och effekter på celler. Några viktiga faktorer inkluderar:
- PDGF (AA-BB-AB): Finns i blodplättar, endotelceller, makrofager och glatt muskulaturceller. Den är mitogenisk för mesenkymala celler och osteoblaster och stimulerar kemotaxis och mitogenes i fibroblast/glia/glatt muskulaturceller. Den reglerar också kollagenassyntes och kollagensyntes samt stimulerar makrofag- och neutrofilkemotaxis.
- TGF (α–β): Finns i makrofager, T-lymfocyter och keratinocyter. Den stimulerar odifferentierad mesenkymal cellproliferation och reglerar endotelial, fibroblastisk och osteoblastisk mitogenes. Den reglerar även kollagensyntes och kollagenassyntes, samt stimulerar endotelial kemotaxis och angiogenes, men hämmar makrofag- och lymfocytproliferation.
- VEGF: Finns i blodplättar, makrofager, keratinocyter och endotelceller. Den ökar angiogenes och kärlpermeabilitet samt stimulerar mitogenes för endotelceller.
- EGF: Finns i blodplättar, makrofager och monocyter. Den stimulerar proliferation av keratinocyter och fibroblaster, samt mitogenes för endotelceller.
- FGF (a-b): Finns i blodplättar, makrofager, mesenkymala celler, kondrocyter och osteoblaster. Den främjar tillväxt och differentiering av kondrocyter och osteoblaster, samt är mitogenisk för mesenkymala celler, kondrocyter och osteoblaster.
- CTGF: Finns i blodplättar och fibroblaster. Den främjar angiogenes, broskregenerering, fibros och blodplättadhesion.
- IGF-1: Finns i blodplättar, plasma, epitelceller, endotelceller, fibroblaster, osteoblaster och benmatrix. Den är kemotaktisk för fibroblaster och stimulerar proteinsyntes. Den förbättrar benbildning genom proliferation och differentiering av osteoblaster.
- HGF: Finns i blodplättar och mesenkymala celler. Den reglerar celltillväxt och rörlighet i epitel-/endotelceller, och stödjer epitelial reparation och neovaskularisering under sårläkning.
- KGF: Finns i fibroblaster och mesenkymala celler. Den reglerar epitelial migration och proliferation.
- Ang-1: Finns i blodplättar och neutrofiler. Den inducerar angiogenes genom att stimulera migration och proliferation av endotelceller. Den stödjer och stabiliserar blodkärlsutveckling via rekrytering av pericyter.
- PF4: Finns i blodplättar. Den kallar leukocyter och reglerar deras aktivering, samt har mikrobiocidala aktiviteter.
- SDF-1α: Finns i blodplättar, endotelceller och fibroblaster. Den kallar CD34+ celler, inducerar deras hemning, proliferation och differentiering till endoteliala progenitorceller som stimulerar angiogenes. Den kallar också mesenkymala stamceller och leukocyter.
- TNF: Finns i makrofager, mastceller och T-lymfocyter. Den reglerar monocytmigration, fibroblastproliferation, makrofagaktivering och angiogenes.
Referenser
1. Everts P., Onishi K., Jayaram P., Lana J.F., Mautner K. Platelet-Rich Plasma: New Performance Understandings and Therapeutic Considerations in 2020. International Journal of Molecular Sciences. 2020; 21(20): 7794.
2. Marx R.E. Platelet-rich plasma: evidence to support its use. Journal of Oral and Maxillofacial Surgery. 2004; 62(4): 489-496.
3. Delong J.M., Russell R.P., Mazzocca A.D. Platelet-rich plasma: the PAW classification system. Arthroscopy. 2012; 28(7): 998-1009.
4.https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7589810/pdf/ijms-21-07794.pdf
